Ärligt talat!
JAg börjar såhär; JAG ÄLSKAR MINA BARN ENORMT...men..
MEN.. den senaste tiden så går dom varandra och mig och Joel på nerverna hela tiden. Eddie har kommit in i sin härliga 3 års trots antar jag med att räcka ut tungan, matstrejka, grina över allt och säga fula ord.
Noah vet vad som är rätt och fel- i alla fall oftast, men trotsar gärna våra regler ändå.
Tillsammans blir mina två älskade ongar som två djävulsongar som totalt kör skiten ur varandra och oss. De bråkar heeeele tiden, om allt. De slåss och säger fula saker till varandra. Retas så fort de vaknat.
Någon börjar alltid varje morgon med att slå den andre, och sen är det igång- hela dagen. (ja förutom på dagis då, såklart)
Man står här mitt i kaoset helt maktlös och bara sliter sig själv i håret. Ingenting hjälper, ingentng biter på dom. JAg tycker jag har provat allt.
I Söndags skulle hela familjen följa med fam H/H till berget och grilla, men jag valde att stanna hemma med Eddie eftersom de bara bråkade hela tiden. Trist när det behöver bli så.
Har ni tips på hur jag ska ta mig an mina barn? För jag behöver råd omgående.
Älskade skitungar!
Mina kids är ju PRECIS likadana!! Idag sket jag i dom och lät dem slå varandra. Jag orkade bara inte gå emellan för sjuttioelvfte gången idag. Ja, vad ska man ta sig till? Jag behöver också råd!! Pusss
Huwa!! Inte kul!!
Jag ahr ju bara en och inte i treårstrots. Mne vi har det jobbigt jag och Ludvig just nu och har haft sååå många gånger förr!
Man känner sig som en skitdålig mamma som gör allt fel fast att jag försöker gör allt rätt...
Så fort jag visar mig på dagis för att hämta så blir Ludvig ilsk som ett bi! Han ska INTE med hem! Han skriker och gastar och passar även på att slå mig och sina dagiskompisar fast att han aldrig gör det när jag inte är där. Även hemma slåss han och trycker i mina ögon, sliter i håret och sparkar i ansiktet när jag tex ska natta honom. Man blir ledsen... När jag ska bära upp honom varje dag för våra 67 trapsteg innan vi är upp i lägenheten med en massa andra kassar och väskor mm så hänger han sig bakåt och sträcker sig efter ledstången samtidigt som han gallskriker hela vägen upp. Jag blir helt slut! Får hjärtklappning, svårt att andas coh ajg känner hur all energi fullkomligt rinner ur kroppen på mig. När vi väl kommit upp i lägenheten har det hänt att ajg skyndat mig till sängen och somnat knall och fall medan L står brevid och skriker. Jag blir så jävla matt!!!! Allt är en sån process!! Det gör ont när man ser att han är så kärleksfull med Mårten och springer fram och ger kramar när man själv bara får skit! Jag föröker vara pedagogosk men får inget för det! stället känns det som att amn får smöra för sin egen son för att han ska tycka om en lite grann åtminstone.
DEt är ta mig fan inte lätt att vara mamma! Har alltid varit pedagogisk och alla har alltiud sagt att jag kommer bli en sån bra mamma. Men tydligen så blev det inte så. När vi är borta undrar alla om Ludvig alltid är lika glad och snäll. Svar: NEJ!!
Men annars är han ju världens underbartaste kille och jag älskar honom över allt annat! Skulle vara skönt om man kunde få lite kärlek tillbaka så man slipper känna sig som en värdelös mamma...
Pjuuu. Där fick jag ur mig det! Sorry att du fick ta det! Tårarna har bränt i halsen när jag skrev!
Över till annat...
Jag jobbar 8-15 varje dag och då håller jag till stor del på med webbshoppen och kämpar för att sklapa mig en inkomst på detta. Det går dock trögt och är jättetufft men fantastiskt roligt! Jobbar också som fristående hudvårdskonult för Mary Kay vilket ajg gjort i många , många år. Som tur är har ajg ju mina kudner där så det blir några slantar därifrån också. För övrigt är jag i desperat behov av ett extrajobb just nu så jag kan betala räkningarna. Har jobbat lite extra på Lindex där jag tidigare jobbat som butikschef. Men det blir nog inte så många fler sådana tillfällen så jag förslker hitta något annat men det är lite trökt just nu. Tills dess fortsätter jag vara fattig men rik på lycka att få jobba med mina egna saker och förverkliga min egen vision! :)
Här är adressen till bloggen: http://familjensgoda.blogspot.com/
Riktigt superduperrecept tycker jag! Sen hänger ju det mesta på hur man kokar den coh det blir ju alltid lite som det blir men jag har fått till det hyffsat. Tilsätter ibalnd glykos men tycker oftast inte att det behövs om man behandlar kokningen rätt.
Kraaam!
Men guuuu så slarvigt jag skrivit!! Hoppas att du kan läsa!!
Klart alla går igenom massa trotts..... Tyvärr har jag inga tips för en 3 åring, då jag "bara" har en snart 1,5 åring...men trottsen börjar redan infinna sig här oxå...ex vill inte klä på sig, vill inte sätta på blöja, vill inte gå hem fr dagis...etc... vad gör man?! / Lina
Heeej! Välkommen tillbaka!! Ja, visst, en till liten onge på väg till världen om en månad eller så (hoppas den håller sig till efter årsskiftet...) - väldigt spännande, men ser inte alls fram emot sånt du beskriver ovan, som nog tyvärr inte är helt ovanligt...
En kollega berättade häromdagen att han sagt till sina döttrar som bråkade att de skulle gå in i ett rum och banka skiten ur varandra, då blev de tysta må du tro! De bankade för övrigt inte skiten ur varandra, och han (för det var såklart en han! ingen mamma hade väl sagt nåt sånt galet) är egentligen inte en galen människa, men han fick tyst på töserna i alla fall ;) Kanske lite väl okonventionell metod dock haha!
Jag hade nog själv bara "resignat" och låtit dem bråka (med varandra helst). Någon gång, någonstans måste det ju ha ett slut?
kramar till dig
