Huset på höjden

Älskling...

Jag hade varit ute på havet för länge,
alldeles alldeles ensam, helt utan umgänge.

Jag hade försökt segla på vågor så höga och i de djupaste vatten,
jag höll på att bli en förlist båt, där ute, ensam i natten.

Så kom du, en räddare i nöden,
du tog tag i mig och räddade mig från döden.

Du smekte min kind och torkade min tår,
du sa jag skulle lita på dig och att framtiden var vår.

Som ett fartyg kryssar du fram, tar dagen som den är,
du får mig känna mig vacker och vilja vara precis just såhär.

Bara vi spelar roll på vår resa genom oceaner,
vi ska klara allt, från ljumma vindar till heta orkaner.

Jag vilar tryggt i din famn,
låter dig sakta ro mig i land,
och kommer dig snart ge min hand.

Utan dig var jag vilse i natten,
nu är jag en båt som inte är rädd för okända vatten.

Jag älskar dig.



Jag kan luta mig tryggt på dig.